Inlägg publicerade under kategorin DEBATT
Den nya lagstiftningen i hälso- och sjukvårdslagen stärker barnets rätt och ställer krav på att utveckla ett familjeorienterat arbetssätt. I en del verksamheter har man börjat utarbeta rutiner för hur man ska möta kravet som lagstiftningen ställer.
läs me här
Stödet till anhöriga är fortfarande mest utvecklat inom äldreomsorgen. Även funktionshindersverksamheten har kommit igång, medan individ- och familjeomsorgen befinner sig i startfasen när det gäller att forma sitt anhörigstöd.
Anhöriga till personer med en livslång sjukdom eller ett funktionshinder har oftast helt andra behov än anhöriga till äldre, säger Lennarth Johansson.
Möjligheten att få hjälp beror på situationen och vilka insatser kommunen i fråga erbjuder, men kommunen är alltid skyldig att utreda saken.
Svårt att veta hur anhörigstödet når fram
Socialstyrelsen har svårt att få en klar bild av hur kommunerna har tillämpat bestämmelsen i socialtjänstlagen. Detta beror på att det saknas underlag för att redovisa hur vanligt det är att enskilda får behovsprövade insatser, eller serviceinsatser till stöd.
Socialstyrelsen kommer därför att samla in mängduppgifter av serviceinsatser till stöd för anhöriga, och även att utveckla statistikinsamlingen på området.
min kommentar
Det låter bra att socialstyrelsen ser över regelverket och kontrollerar att kommunerna sköter sina åtaganden
Här följer lite urklipp
som jag saxat från nätet
Mottagare: Kommuner, Landsting,
Brukarorganisationer, huvudmän
för enskilda verksamheter m.fl
Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och
stöd till vissa barn under 18 år
Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
(HSL) och lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
(LYHS), som innebär att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas
av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen
som barnet varaktigt bor tillsammans med
• har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning,
• har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada,
• är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller
• oväntat avlider.
Texten i detta Meddelandeblad bygger i huvudsak på prop. 2008/09:193 Vissa
psykiatrifrågor
"Kommunernas anhörigstöd behöver utvecklas för att även nå personer under 65 år som kan behöva stöd"
För att det ska lyckas måste fler delar av socialtjänsten involveras; som individ- och familjeomsorgen
socialpsykiatrin och verksamheter för personer med funktionsnedsättningar.
Min egen kommentar
Det jag kan konstatera är att assistansen inte är uppdaterad om denna lag
som jag ser det så berör det även deras arbetsuppgifter
eftersom det är just dessa ovanstånde grupper av föräldrar som har assistans i hemmen
förutom de avlidna
Att jag åter igen lägger ut detta på bloggen har med kommentarer jag fått på en av mina inlägg
angånde barnen tvätt etc..samt hjälpen jag tror mig ha rätt till via assistans .
se inlägg 2011 10 22
Riktlinjer för Rehabiletering i Kronobergs län
Behandling
Någon botande behandling finns för närvarande inte.
Behandlingen inriktas istället på att få så god livskvalitet som möjligt för patient och närstående genom att lindra symptomen, kompensera för funktionsnedsättningarna med hjälpmedel samt ge stöd och god omvårdnad.
Aktuella studier har visat att det är möjligt att påverka livskvalitet och överlevnadstid, framför allt för patienter som har fått stöd och hjälp av multiprofessionella team. Även om resultaten inte är helt entydiga så rekommenderas detta arbetssätt genomgående i vetenskapliga artiklar.
För patienter med en mer långsamt progredierande muskelneuronsjukdom kan det bli aktuellt med t ex träningsperioder hos sjukgymnast inom primärvård.
Behov kan även finnas av insatser från Vuxenhabiliteringen. Vuxenhabiliteringen kan till personer i yrkesverksam ålder erbjuda insatser enligt LSS § 9:1. Insatsen ska vara individuellt anpassad och innefattar även stöd till närstående.
Dessa insatser bör initieras av ALS-teamet som v b överför information för fortsatt behandling.
Egenvård
I början av sjukdomsförloppet har patienten ofta ork och möjlighet att träna på egen hand. Träning av måttlig grad rekommenderas, t ex promenader, cykling, bassängträning och träningsprogram för att bibehålla rörlighet.
Även träning vid tal- och röstproblem kan ske i form av självträning efter instruktion av en logoped. Korta träningspass rekommenderas för att undvika uttröttbarhet.
http://www.ltkronoberg.se/upload/ALS%20slutversion%20juni%202010.pdf
På Bodymove tränar vi dig som har ALS. Vårt mål är att du ska kunna utföra dagliga aktiviteter lättare och öka livskvaliteten.
Träningen syftar till att hålla dina leder och muskler mjuka samtidigt som vi tränar för att bibehålla styrkan i musklerna.
Sjukgymnasten gör en inledande bedömning av varje person innan vi kommer överens om deltagande. Aktiviteterna är varken för svåra el för lätta. Tillsammans med sjukgymnasten hittas lämpliga, lagom utmanande program som är individuellt anpassade. Gemensamt hittas även passande aktiviteter för hemträning.
Till dig i Uppsala trakten
http://www.bodymove.se/?page_id=19
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) har principiella likheter
med resttillstånd efter polio eftersom en reinnervation sker på
likartat sätt av muskelfibrer som förlorat sin ursprungliga
nervförsörjning.
Detta kan ha berott dels på att epidemiologiska
studier påvisat hög fysisk aktivitet före insjuknandet,
dels på risken för överutnyttjande av muskulaturen i
det progressiva skedet.
Nya studier visar dock på positiva
effekter av fysisk träning vid ALS, särskilt om intensiteten
är moderat och framför allt syftar till att förbättra den muskulära
uthålligheten.
Läs mer här
http://www.lakartidningen.se/old/content_0423/pdf/2008_2012.pdf
Exempel på träning kan vara
Uthållighetsträning.
Den reducerade muskelfunktionen, inte sällan spridd
asymmetriskt i olika kroppsdelar, begränsar möjligheten och
valet av aktiviteter. Leder kan vara instabila med lätt utlösbar
smärta.
Bassängträning.
Bassängträning har visat sig vara en tacksam
träningsform. Muskelträning, mer allmän fysisk aktive-
ring och effekter av det varma vattnet på rörlighet och smärta
kan här kombineras. I en nyligen genomförd kontrollerad
studie av bassängträning under fem månader erhölls minskad
smärtupplevelse och lägre hjärtfrekvens vid samma belastning
på cykelergometer än före träningen
Ett sinne som är intakt .
En ALS expert förklarar hur sjukdomen påverkar olika patienter olika - och att en del blir dementa Bild: Wikimedia Commons / rubberpaw
Stephen Hawking blir 70 på söndag, slår oddsen för en svår diagnos med nästan ett halvt århundrade.
Varför har Hawkings levt så länge med denna sjukdom när så många andra människor dör så snart efter diagnosen? Vi talade med Leo McCluskey, docent i neurologi och medicinsk chef för ALS Center vid University of Pennsylvania, ta reda på mer om sjukdomen och varför det har sparat Hawking och hans fantastiska hjärna
Läs mer Här
http://muifdfx.posterous.com/how-has-stephen-hawking-lived-to-70-with-als
Är Flexjobb samma sak fast ett annat jobb altså att arbeta så mycket du orkar men inte få fullt betalt är det bra eller dåligt ja du får själv bedömma
lyssna på hela debatten
Fortgående samtal förs med arbetsmarknadens parter och med handikapporganisationerna om vad vi kan göra ytterligare för att förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.
Oavsett bakgrund ska man få stöd för att finna en plats på arbetsmarknaden. Alla har dessvärre inte möjligheten att arbeta. Men för alla dem som kan arbeta får vi aldrig sluta kämpa.
En del av programmet ska vara generellt och riktas till alla arbetssökande som uppfyller de regler och villkor som Arbetsförmedlingen har. Den andra delen ska särskilt vända sig till välutbildade personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen ska i samarbete med samtliga myndigheter undersöka hur programmet närmare kan läggas upp samt utröna vilka myndigheter som kan ta emot praktikanter och föreslå åtgärder för att säkerställa tillgången till praktikplatser.
läs mer här