För drygt 20 år sedan i augusti 1996 kom den första godkända bromsande medicinen mot den neurologiska sjukdomen ALS, amyotrofisk lateralskleros i Sverige. Sedan dess har forskningen om ALS pågått intensivt runt om i världen utan att några nya egentliga konkreta och effektiva behandlingar kommit fram, tills nyligen.

Äntligen verkar det nämligen som om ALS-forskarna börjar kunna se varför den svåra neurologiska diagnosen ALS, amyotrofisk lateralskleros, uppstår i vissa människor och hur nya mer effektiva behandlingar skulle kunna gå till med genterapi.

Det berättar neurologläkaren Peter Andersen, en av de ledande ALS-forskarna i den här fördjupande NeuroPodd-intervjun.

Se också Neuopoddens Webb-TV-intervju med Peter Andersen här om ALS-forskningen 2017:

"May It Be"

när solens strålar väcker ditt sinne

reflekteras månens glans i din själ

låt morgonstjärnan omfamna dig denna dag
 

med kärlek och värme

Vid pennan Marjo

Nordisk läkarkår vill avvakta

Än så länge har den europeiska motsvarigheten till Läkemedelsverket, EMA, inte godkänt läkemedlet och det är bra, tycker Peter Andersen som är professor i farmakologi och neurovetenskap vid Umeå universitet. Han forskar på ALS och anser att det krävs fler kontrollerade studier för att veta att det verkligen fungerar.

– Hade jag haft ALS hade jag inte tagit det här läkemedlet och det säger jag även till mina patienter. Jag har talat med mina nordiska kollegor och vi är överens om att det är för tidigt att säga om Radicava verkligen fungerar. Med det sagt är vi inne i ett skede där vi kan vänta oss en möjlig ketchupeffekt av nya bromsmediciner men det dröjer ett par år innan dessa studier är avslutade, säger Peter Andersen.

På flera håll pågår forskning med syftet att hitta en medicin och många vill ju vara den som kommer först med den bästa medicinen.

Hittat Här

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nya-mediciner-mot-als-att-vanta

FORTSÄTT ATT LÄSA HÄR

https://www.toxicpuzzle.com/

Chatta om ALSI kvällens Vetenskapens värld visar vi en film om en möjlig miljöorsak till nervsjukdomen ALS. Chatten börjar 20.55

Redan nu kan du skicka in frågor om sjukdomen till våra experter om ALS. På chatten svarar etnobotanisten Paul Cox, som är forskaren bakom teorin om att BMAA kan trigga ALS och vars forskning vi följer i filmen.

Dessutom har vi bett Rayomand Press vid Karolinska Institutet och Peter Andersen vid Umeå universitet, som båda är ALS-specialister, att medverka i chatten.

https://rout.netdialoglive.com/ChatNode/MobileChat.aspx?Chatroom=chat-V0dFKMLL

Kan en av orsakerna till ALS finnas i cyanobakterier, som förr kallades blå-gröna alger? Och kan en bromsmedicin finnas i kosten. Det är något som forskaren Paul Cox försöker ta reda på.

Ledtråd i cyanobakterier

Paul Cox utforskande tog sin början på ön Guam i Stilla Havet. Där hade nästan 25 procent av befolkningen i vissa byar på ön drabbats av en nervsjukdom vars symptom var liknande de man får vid ALS, Alzheimer, och Parkinsons.

Redan på 60-talet hade man tankar på att det berodde på gifter i maten och senare undersökningar på personer som avlidit i sjukdomen visade att de hade en hög halt av nervgiftet BMAA. Det bildas vid algblomning som består av cyanobakterier som ansamlas i stora mattor.

Redan på Guam stötte vi på personer som varit borta från ön i 10-15 år och sen blivit sjuka. Men jag håller med om att det gör det ännu svårare att komma till botten med exakt hur BMAA påverkar oss.

På just Guam vet vi att de fått i sig det via kosten, men på andra håll är det osäkert hur det går till. Kan vi plocka upp det i luften vi andas? Hur farligt är det att bada i det? I dagsläget kan vi bara prata om en riskökning, men hur stor den är vet vi ännu inte, säger Paul Cox.

Jagar botemedel – i sötpotatis

I jakten på orsakerna bakom ALS har Paul Cox också besökt platser där sjukdomen lyser med sin frånvaro. En sådan plats är ön Okinawa i Japan. Här hör det till vanligheterna att människorna blir långt över 90 år gamla.

Han är framförallt intresserad varför de inte drabbas av neurodegenerativa sjukdomar, och kanske kan ett svar finnas i deras kost.

Det har visat sig att de får i sig stora mängder av aminosyran L-serin som finns bland annat i bönorna och sötpotatisen de äter.

Än så länge finns inga färdiga studier som pekar på att L-serin skulle kunna fungera som en bromsmedicin mot sjukdomen, men det spåret följer nu Paul Cox.

– Jag skulle inte i dagsläget gå ut och rekommendera att man äter extra L-serin eftersom vi vet för lite. Några studier har gjorts med goda resultat, men de måste upprepas. Som forskare måste man vara ödmjuk; skulle det visa sig att det här är ett spår som är fel måste man acceptera det, säger Paul Cox.

I Vetenskapens värld visar vi naturfilmaren Bo Landins film Det giftiga pusslet, om Paul Cox jakt på orsaken bakom ALS måndag 22 maj klockan 20 i SVT 2 och i SVT Play.

Hittat Här

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/han-soker-orsaken-bakom-als-i-algblomning

Tacka Herren, ty han är god, evigt varar hans nåd.