Inlägg publicerade under kategorin DIKTER
Det nalkas jul
den älskade högtiden
gör sitt antågande med advent
förväntan och
förhoppning inför
dörren står
om klappar för stora
Och små
Var hälsad vår gäst
Kanske en regering vi i landet
får som gåva
Granen pyntad står
glimmar så vackert i rummets vrå
barnens glädje vi spår i deras oskyldiga
ögon
om frid och fred på jorden
Vi ber om att änglarna skall
stoppa krigen på vår jord
tror på allt detta
gör vi
som en trollformel
som upprepas från år till år
God Jul
Vid Pennan Marjo
En kvinnlig vandrare som gått länge i öknen och törstat efter livets källa ,finner en oas .Denna vaktas av en man som väntar på sin frus återkomst från en resa ,vilket dröjer.
Mannens väntan är lång och ensamheten gnager ,därför erbjuder han kvinnan att stanna,men endast att dricka för stunden och vila för natten.
kvinnan tvekar skulle en kopp vatten från denna oas verkligen släcka törsten och längtan ,som endast livets vatten kan ge ,eller öka törsten ?
Kvinnans kunskap av oaser i öknen efter en lång vandring i öknen ,gör att hon tar sin ständiga följeslagare ensamheten och går vidare som en nomad letandes efter en källa att ösa ur .
Vid Pennan Marjo
Sommaren har dragit sig tillbaka
för att återuppstå nästa år
kylan i vinden talar om sen höst
färgkavalkaden har nått sin kulmen
morgonsolen kikar fram bland träden
Frostblommor på rutan
talar om vinterns ankomst
Flyttfåglarna har flugit sin kos
tagit värmen med sig
naturen går i ide
Vid pennan Marjo
Hör natten
vindens klagan
under stjärnorna
ensamma drömmar
faller stilla som löven
skymda för ljuset.
känner mörkret sin vän
depressionens svarta hål
kramar hjärtat hårt
blodet kallt
tankar om livets lotteri
Som Jag inte valt
Den eviga resenären
på livets väg
Min ledsagare och skugga
den objudne ALS
vid Pennan Marjo
Månskäran i vattnet skimrar
leder förälskade två
i den förtrollade natten
sköljer vågor bryter månens brygga
silver skäran på vattenytan spricker
som fjärilens vingar i vinden
fladdrar hjärtan i månskärans sken
Vid pennan Marjo
evigt som sandens guldkorn
i havets vågor
går jag i minnenas allé
ser pärlan i böljorna
lämnad till den modige
som vågar dyka i dess djup
tårar heta på kinden oändliga
som pärlan i havet
endast till den som vågar älska
vid pennan Marjo
Kvällen är lång
natten gömmer din doft i sitt sköte
minnena välver upp i mitt inre
lever sitt eget liv
skuggorna rör sig i ljusets sken
månen lyser i kapp med stjärnorna i fjärran
i slutet av regnbågens land med stjärnorna
dansar skuggorna
ändlöst omfamnande kärleken
Vid Pennan Marjo
Livet är en gåva
Som sådan
du ej få denna
Förlora
förvalta och värna
till varje pris
skydda
vid pennan Marjo