Inlägg publicerade under kategorin ALS -FORSKNING

Av judi - 1 mars 2013 06:30

ALS-patienter behövs för att testa ALS Biomarker enhet
Publicerat: 24 feb 2013


Den vinnande tekniken för Prize4Life s $ 1M Biomarker Prize ska utvärderas i ny forskningsstudie


Under 2011 tilldelades Prize4Life dess $ 1M ALS Biomarker priset till Dr Seward Rutkove för sin upptäckt av en biomarkör för ALS - en teknik som kallas elektrisk impedans myography (EIM). EIM mäter känsligt flödet av en liten elektrisk ström genom muskelvävnad.

 

De gällande på olika sätt genom frisk och sjuk vävnad, och genom att jämföra storleken och hastigheten hos den elektriska ström, kan EIM noggrant mäta ALS progression.

 

EIM är icke-invasiv och helt smärtfri och innebär endast att tillämpa en liten sensor pad till en muskel och mätning av dess elektriska egenskaper.


Konvergens medicintekniska produkter, ett nystartat företag som grundades av Dr Rutkove, genomför för närvarande en studie på patienter med ALS för att ytterligare utveckla och förfina sin EIM enhet för att bedöma ALS i framtida kliniska prövningar.

 

Studien omfattar en enda 45-minuters besök konvergens huvudkontor i Boston, Massachusetts, där en sjuksköterska utövare utför grundläggande EIM mätningar på musklerna i arm, ben, nacke och rygg.


För mer information om denna studie eller om du är intresserad av att delta, kontakta Konvergens medicintekniska produkter i musclestudy@cmdevices.com eller ring 888.382.8824 ext.108.



läs mer här

http://www.prize4life.org/page/news/10700

 

Av judi - 28 februari 2013 06:30

Stora skillnader i proteinnivåer i olika celler trots samma gener.

Allt bättre tekniker för att på molekylnivå mäta tillverkningen av proteiner i enskilda celler visar att uppbyggnaden av en organism är mer komplex än man först trott.

 

T.ex har man vid studier av E.coli sett stora skillnader i nivåerna av olika protein i olika celler, trots samma genuppsättning.

 

Variationen gällde inte bara proteiner som förekommer i liten mängd, där slumpen kan avgöra vilka proteiner som tillverkas, då det finns ett begränsat antal molekyler som kan aktivera generna i en cell, utan också när det gäller proteiner som finns i stor mängd.

 

Forskarna tror att skillnader i bland annat mängden av RNA-polymeraser – enzymer som behövs för proteintillverkningen – kan ligga bakom.

 

Studier visar också att mängden mRNA – den mall för uppbyggnaden av ett protein som tillverkas utifrån en viss gen – inte står i proportion till mängden av proteinet i fråga.

 

Detta kan bero på att proteiner kan finnas kvar i celler i timtal, och ”ärvs” när cellerna delar sig, medan mRNA-molekylen bara finns kvar i några minuter.

 

Skillnaderna i genuttryck mellan olika celler i människors och djurs vänader tros vara minst lika stora som mellan olika bakterieceller.

 

Läs mer här

http://www.genanalys.se/

Av judi - 23 februari 2013 06:30



Sverige är ett av de länder där den världsledande forskningen om den neuromuskulära sjukdomen als pågår. Bland annat på Umeå Universitet, där professor Peter Andersen är verksam i ett forskningsteam, vid avdelningen för Farmakologi och klinisk neurovetenskap.
I det här videointervjun på 12 minuter berättar professor Peter Andersen om var fronten kring forskningen omkring als, amyotrofisk lateralskleros, befinner sig. Intervjun är producerad av Håkan Sjunnesson, redaktör för NHR, Neurologiskt Handikappades Riksförbund i samband med en nordisk konferens om als.



nästa.............................................


.............................Jonathan Gilthorpe


Av judi - 22 februari 2013 06:30

JAG har fått en fråga från en av mina Läsare i veckan om ALS och demens kan uppvisa liknande förändringar i hjärnan ?

Här följer en delajerad förklaring av hur och vad man har kommit fram till vid Umeå universitetet

 

Sjukdomsmekanismer vid Amyotrofisk lateralskleros och Frontotemporal lobär degeneration Amyotrofisk lateralskleros (ALS) drabbar primärt de motoriska delarna av centrala nervsystemet (CNS).

 

En förlamning utvecklas, oftast i ben eller arm och sprids sedan. När andningen påverkas, dör den drabbade. Livstidsrisken är 1/450, ~230 svenskar insjuknar årligen. Hälften avlider inom 2 år och färre än var tionde lever >10 år.

 

Sjukdomen förkommer i sporadisk form (SALS) och ärftlig form (FALS), den senare drabbar en av tio.

 

Patienter med FALS insjuknar ~10 år tidigare men annars är formerna lika.

Rosen beskrev 1993 att mutationer i enzymet koppar-zink superoxiddismutas (SOD1) orsakar ALS. Nu är 159 olika mutationer, från alla delar av SOD1, kopplade till ALS. 43 av dessa är först upptäckta i Umeå.

 

En tredjedel av patienter med ärftlig ALS uppvisar mutationer i SOD1 och även SALS patienter har mutationer. 6% av ALS patienterna har SOD1-mutationer. Dessa är den vanligaste kända orsaken till ALS.

 

Andra mutationer (Alsin, FUS och TDP-43) är ovanliga. SOD1 förekommer i kroppens alla celler. Organ som lever och njure har betydligt högre halter än CNS. Symtomen vid ALS är vanligen från motoriska delar av CNS. SOD1 finns i cellsaft, kärna och mitokondrier.

 

Sedan tidigare, efter bl a djurförsök, är det klarlagt att förlust av enzymets aktivitet inte ger ALS utan beror av att enzymets får en ny, toxisk egenskap. Vi har visat att det hos patienter med mutationer i SOD1 och hos möss med samma mutation, finns små mängder muterat SOD1, felveckat och aggregatbildande.

 

Dessa aggregat finns redan hos unga och ökar sedan, framförallt i sjukdomens slutfas. Vi har med egna antikroppar påvisat att aggregat av sådant SOD1 kan anta 2 olika former, struktur A och struktur B.

 

Dessa skiljer sig även i fråga om symtombild hos drabbade patienter/ transgena möss. Våra antikroppar är specifika för felveckat SOD1. Vi har nu även visat att, i likhet med Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, proteiner som är muterade i ärftliga fall också är inblandade i de sporadiska fallen.

 

Vi har med dessa antikroppar påvisat aggregat av SOD1 i alla fall av SALS och FALS. Dessa ses i stödjecellernas cellkärnor och i nervcellernas cellsaft bl a i lysosomer, dvs i cellernas städfunktion. Känt är att 30% av patienter med ALS får frontallobssymtom och 5% utvecklar demens.

 

Vi kan nu visa att patienter med D90A mutationen i SOD1 uppvisar mikroskopiska förändringar likt de som har frontallobs-demens av icke-Alzheimertyp, oaktat att de inte haft en klinisk demens.

 

Vi har nu skapat en modell för SALS genom att låta normalt humant SOD1 uttryckas i transgena möss, som då får ALS.

 

Uttrycket i denna stam är av samma omfattning som Gurney hade 1994 hos de möss som transgent uttryckte G93A mutationen (som Rosen beskrev) och fick ALS.

 

Våra möss utvecklar aggregat av SOD1 i ryggmärg och hjärna. Denna ansökan avser fortsatta studier av dessa aggregat. Utöver vävnad från ALS patienter fortsätter vi studier av vävnad från familjer där ALS alternerar med frontallobsdemens.

 

Hypotesen är att hos dessa ärftliga fall är den grundläggande sjukdomsmekanismen samma i de motoriska nervceller som är drabbade i ALS-fallen och de nervceller i hjärnbarken som är drabbade i frontallobsdemensfallen.

 

Genom att hitta gemensamma nämnare tror vi oss kunna beskriva det som är centralt vid sjukdomen. Studierna utförs genom att vi med hjälp av oss framtagna antikroppar dels specifikt kan identifiera aggregaten av felveckat SOD1 och samtidigt med andra antikroppar kan identifiera andra proteiner i cellerna som kan vara förändrade vid sjukdom.

 

Genom att använda antikroppar mot proteiner som identifiera olika delar av cellerna kan vi på samma sätt också fastställa i vilka delar av cellerna som dessa aggregat befinner sig.

 

Då våra möss med normalt och muterat SOD1 även har skador i hjärnbarken avser vi studera när skadorna där uppkommer, vävnad från patienter kan endast undersökas efter döden vid obduktion.

 

Dock har patienter från Umeå med D90A mutationen har vid positronemissions-tomografiska undersökningar haft förändringar kortikalt.Syftet med forskningen är att nå en ingående förståelse för sjukdomens mekanismer så att vi kan få designa en behandling, något som idag saknas för denna snabbt förlöpande och dödliga sjukdom.

 

Muterat SOD1 sprids mellan celler likt prioner (PNAS 108[2011]3548), vi avser testa om våra högspecifika antikroppar kan hindra denna spridning och på så sett påverka sjukdomens förlopp.

 

Hittat här

http://vrproj.vr.se/detail.asp?arendeid=84041

  
   
   
  
  
  
  
  
         
         
 
  
  
  
Av judi - 21 februari 2013 06:30

"Precis som nya behandlingsmetoder utvecklas för att bryta ner protein aggregat förknippade med Alzheimers och Parkinsons sjukdomar, att utveckla ett terapeutisk strategi riktad på C9RANT aggregat kan också vara fördelaktigt," säger Dr Petrucelli, ordförande för neurovetenskap.

ALS Föreningen som stöder denna forskning genom sin tvärvetenskapliga l forskning Advancing terapier för ALS (TREAT ALS ™) program, till Dr Petrucelli och Kevin Boylan, MD, även om Mayo Clinic och även en författare i denna studie.

Om ALS Association
ALS Association är den enda nationella icke-vinstdrivande organisation kämpar Lou Gehrig sjukdom på alla fronter.

Genom att vara ledande inom den globala forskningen, vilket ger stöd till personer med ALS via ett landsomfattande nätverk av , samordnande tvärvetenskapligt vård via certifierade kliniker och att främja partnerskap med statliga myndigheter Föreningens hopp att förbättra livskvaliteten samtidigt som som man aggressivt söker nya behandlingar och ett botemedel. För mer information om ALS Association, besök vår webbplats på www.alsa.org.

 

läs mer här

http://www.alsa.org/news/media/press-releases/petrucelli-discovery.html

Av judi - 20 februari 2013 06:30

Studien, utförd av Peter Ash och Kevin Bieniek under ledning av Leonard Petrucelli, Ph.D., Mayo Clinic i Jacksonville, Florida,

visade att mutationer i genen C9ORF72 orsakade att cellerna skapade en ovanlig protein-liknande molekyl som inte hittas hos friska individer eller hos personer med andra neurologiska sjukdomar.

 

Mutationer i C9ORF72 genen står för mellan 20 procent och 40 procent av familjär ALS. Mutationen påverkar cellerna så att de skapar långa, repetitiva kedjor av en cellulär molekyl som kallas RNA.

Forskarna fann att när cellens protein-Maskineri släpper spärrarna denna repetitiva RNA

skapar den en protein-liknande kedja kallad RAN- peptid, som forskarna har benämnt C9RANT.

 

Peptidens egna repetitiva strukturen gör den till att den fastnar i sig själv, och forskare fann klumpar av peptiden i hjärnan hos människor som hade dött av ALS.

Det är fortfarande okänt om dessa peptider bidrar till sjukdom eller är oengagerade i den. Men i vilket fall som helsterbjuder det forskarna en specifik markör för ALS som orsakats av C9ORF72 genen och eventuellt ett sätt att mäta sjukdomsaktivitet och terapisvar.

"Denna upptäckt belyser komplexiteten i ALS sjukdomsförloppet," säger ALS Association chefsforskare Lucie Bruijn, Ph.D

 

"Men det kan också ge ett nytt fönster i processen och erbjuder ett sätt att spåra hur nervceller svarar på behandlingar i denna form av sjukdomen. I det

avseendet skulle detta resultat vara ett viktigt steg framåt. "

 

läs mer här

http://www.alsa.org/news/media/press-releases/petrucelli-discovery.html

Av judi - 15 februari 2013 06:30

Lunds universitet berättar om den senaste genterapiforskningen. (intervju på engelska)


Det forskas intensivit inom Deniz Kirik professor Lunds universitet. FotO. Lunds Universitet pressbild

genterapin och professor Deniz Kirik hävdar att ett tiotal olika preparat är under utveckling.
Flera av människans svåraste sjukdomar, som neurologiska sjukdomar, beror på trasiga gener och med genterapi skulle gener kunna lagas, enligt forskarna.

 

Ett första preparat har nu godkänts för den europeiska markanden, men ännu inte av svenska myndigheter.

 

läs mer här

http://www.nhr.se/opinion/nyheter/genterapi-skulle-effektivt-kunna-bromsa-neurologiska-sjukdomar/

Av judi - 14 februari 2013 06:30

Hittills har det varit svårt att föra in nya gener i de nervceller som är drabbade.

Att det fungerade denna gång beror att forskarna använde ett modifierat virus som bärare av den nya genen.

 

Viruset sprutas in i muskeln och transporteras sedan genom nervcellernas långa utskott, tillbaka till ryggmärgen där själva cellkroppen finns. Väl där aktiveras genen, och cellen börjar tillverka en tillväxtfaktor som kallas IGF-1.

 

Varför mössen mår bättre är fortfarande oklart, men en bidragande del är att IGF-1 verkar göra så att den oförklarliga celldöden hos nervcellerna minskar.

- Det är självklart skillnad på möss och människor, exempelvis är möss mycket mindre. En fråga är därför om viruset kan ta sig hela vägen tillbaka till cellkärnan även hos människor.

 

Men de läkare vi visat resultaten för är mycket optimistiska och har aldrig tidigare sett så lovande resultat, säger Fred Gage, professor i genetik vid Salk Institute i Kalifornien.

Mössen fick fyra sprutor, bland annat i bakbenen och i de muskler som styr lungorna. I de kliniska studier på människor som planeras starta inom två år vid två amerikanska universitetssjukhus kommer också patienterna att få fyra injektioner.

 

Visar sig metoden fungera även hos människor är detta hoppfullt inte bara för patienter med ALS

 

Läs Mer här

 

http://fof.se/tidning/2003/7/genterapi-mot-als-vacker-hopp#.URq8lqjZhfB.facebook


LIVET MED ALS

SPRÅK

Fråga mig

121 besvarade frågor

MENY

Sök i bloggen

ARKIV

GÄSTBOK

Senaste inläggen

Besöksstatistik

Länkar


Ovido - Quiz & Flashcards