Idag har Sveriges Radios Eko-redaktion sänt ett inslag om att regeringen vill stärka diskrimineringslagen och få bort de olyckliga undantagen. Lika Unika reagerar på Ekoredaktionen att man lätt får intrycket att tillgänglighet och delaktighet bara handlar om "trösklar och ramper". Neuroförbundet ställer sig bakom denna reaktion.

Läs mer: https://www.facebook.com/pages/Lika-Unika-Federationen/211601962184696

Mer fakta:

Diskrimineringslagen http://www.regeringen.se/sb/d/11043/a/236826Diskrimineringslagen omfattar diskriminering som enskild person utsätts för. Bristande tillgänglighet enligt Diskrimineringslagen anmäls till och hanteras av Diskrimineringsombudsmannen. Den diskriminerade individen kan få upprättelse

Hittat Här

http://www.neuroforbundet.se/opinion/opinion/lika-unika-reagerar-pa-inslag-om-att-regeringen-vill-starka-diskrimineringslagen/

Tillväxthormon (eng. Growth Hormone) tillverkas av kroppen genom hela livet och är mest känt för att bidra till den kraftiga längdtillväxt som sker under barn- och tonåren.

Efter tonåren blir vi inte längre, men tillväxthormon tillverkas och frisätts fortfarande i kroppen med flera olika effekter. De mest väldokumenterade är ökad fettförbränning, ökade blodsockernivåer och ökad proteinuppbyggnad.

Hittat Här

http://www.vetenskaphalsa.se/tillvaxthormon-ungdomens-kalla-eller-liemannen/

Läs tidigare artikel i samband med denna om hur man har studier med tillväxt faktor mot ALS

sNN0029 är en rekombinant human vaskulär endotelial tillväxtfaktor (rhVEGF-165) som administreras intracerebroventrikulärt (ICV). Administration av sNN0029 i djustudier av ALS ökade överlevnaden av motorneuron celler som urartar och är en ledande orsak till funktionshinder och symptom hos patienter med ALS.

http://pipelinereview.com/index.php/2015011556681/Proteins-and-Peptides/Newron-initiates-Phase-II-study-of-sNN0029-in-patients-with-Amyotrophic-Lateral-Sclerosis.html

I kroppens celler finns vår arvsmassa, DNA, som innehåller gener. Generna utgör ritningen som bestämmer hur vi ser ut och fungerar.

Alla celler innehåller samma gener. Men hur skiljer sig då till exempel en benmuskel från ett öga, trots att de byggs utifrån exakt samma ritning?

 Alla gener är inte påslagna överallt.

Miljön ändrar epigenetiken

Man har upptäckt att i flera sjukdomar, t ex cancer, har det blivit fel bland de epigenetiska markeringarna.

Det kan handla om en anti-cancergen som på grund av någon miljöfaktor får för många ”stoppskyltar” på sig och inaktiveras.

 Det tilltalande med epigenetiken är att den går att förändra. Man kan inte göra något åt vilka gener man ärver av sina föräldrar, men miljön man lever i påverkar hur aktiva de är!

. En miljöfaktor som vi har stor möjlighet att påverka är kosten vi äter. Mer och mer forskning visar att vissa födo- och näringsämnen har en direkt effekt på epigenetiken och därmed våra gener. Exempel på mat rik på sådana ämnen är grönt te och gurkmeja. I teorin innebär det att även om du är född med en gen som gör att du lätt går upp i vikt, så kanske du kan stänga av den genom att äta rätt kost!

Epigenetik framtidens hälsovård?

http://www.vetenskaphalsa.se/ta-kontroll-over-ditt-dna-genvagen-till-battre-halsa/

Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar

Publicerad 2010-10-14 av Nina Nordh
Kategori: Diabetes, Feature, Hjärta och blodkärl, Matsmältning, njure, lever och urinvägar.
Nyckelord: hjärt-kärlsjukdomar, metabola syndromet

För första gången har forskare tagit reda på vilken effekt flera, och inte bara enskilda, livsmedel med så kallad antiinflammatorisk effekt har på friska personer.

Testkosten hade tydligt inslag av antioxidanter, lågt GI, d v s långsamma kolhydrater, fullkorn, probiotika, och viskösa kostfiber. Exempel på mat var fet fisk, sojaprotein, blåbär, mandel, kanel, vinäger och viss typ av fullkornsbröd. Några produkter i portföljkosten finns ännu inte i handeln utan togs fram specifikt för studien.

http://www.vetenskaphalsa.se/ratt-mat-skarper-minnet-och-minskar-risk-for-hjartkarlsjukdomar/

Även fritidsaktiviteter är en hälsofaktor

Barn i åldern 7-17 år med rörelsenedsättningar är mindre fysiskt aktiva och samtidigt mer stillasittande än barn utan rörelsenedsättning och har därför svårt att uppnå WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet. Barn med Cerebral pares (CP) är den största gruppen av barn med rörelsenedsättningar.

- Det är viktigt att inte bara utgå från det medicinska perspektivet utan även ta med fritidsaktiviteter som en hälsofaktor.

Fysisk aktivitet på recept bidrar till aktivare livsstil

Studien från Lunds universitet visar att Fysisk aktivitet på recept (FaR) i kombination med individuellt stöd från en fysioterapeut, bidrar till en aktivare livsstil för dessa barn. Fysioterapeuten, barnet och dess familj gör en skriftlig överenskommelse om vad barnet vill göra och vilka möjligheter som finns. Sedan följer fysioterapeuten upp, stöttar vid behov och anpassar eventuella hjälpmedeln till aktiviteten.

-  Ledare för barns fritidsaktiviteter säger nästan alltid att ”alla är välkomna” men det räcker inte alltid för den här gruppen, utan fysioterapeuten måste ofta hjälpa gruppledaren med de fysioterapeutiska kunskaperna så att barnet kommer in i gruppen och aktiviteten fungerar.

Hittat Här

http://www.vetenskaphalsa.se/ro%c2%adrel%c2%adsened%c2%adsat%c2%adta-barn-deltar-sallan-i-skolidrotten/

Försäkringskassan har formulerat sitt förändrade arbetssätt i sex löften:

1. En kontaktperson hos Försäkringskassan för alla ärenden
2. Stöd till föräldrar med barn som är svårt sjuka eller har en funktionsnedsättning
3. Förenklade och samordnade uppföljningar
4. Kortare väntetider på beslut
5. En egen plan för framtiden för elever som går på gymnasiet och har aktivitetsersättning för förlängd skolgång
6. Enklare digital kontakt med Försäkringskassan

Läs Mer Här

http://www.neuroforbundet.se/nyheter/forsakringskassan-lovar-personer-med-funktionsnedsattning-en-enklare-vardag/

De protesterar mot forskningen

TEXT: Oscar Backrud, från Allvar Gullstrandsgymnasiet i Landskrona

Vissa metoder inom stamcellsforskning är kontroversiella.

I Sverige har aktivister demonstrerat mot hur djur används i medicinsk forskning, i USA mot att stamcellsforskare använder celler från mänskliga embryon.

 Vi frågade stamcellsforskaren Joan Yuan hur hennes forskning påverkas av protesterna. 

Ett stort antal människor dör varje år av obotliga sjukdomar.

I framtiden skulle de kanske kunna räddas av stamcellsbehandling.

Hittat Här

http://www.vetenskaphalsa.se/manga-protesterar-och-fa-investerar-det-hotar-forskningen/

Neuroförbundsmedlemmen Benny Johansson får inte längre träna på rehab

• Datum: 15-02-09, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se