Direktlänk till inlägg 13 mars 2019

ALS-OCH ANTIKROPPAR

Av judi - Onsdag 13 mars 19:16

Antikroppar mot ALS på gång?

 

Jodå, Peter Andersen, professor i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus, Nus, hyser stort hopp om att ALS-forskarnas antikroppar mot felveckade proteiner ska fungera.

 

Lyckas de små molekylerna bromsa sjukdomen kan antikroppar av liknande slag användas också mot andra hjärnsjukdomar där proteiner samlas i klumpar. Eftersom pannlobsdemens, Alzheimers och Parkinsons sjukdomar hör dit kan resultaten bli betydande.

Kort innebär ALS att de nervceller som styr skelettets muskler dör. Den drabbade förlamas successivt och dör när andningsmuskulaturen slutar fungera.

– ALS, amyotrofisk lateralskleros, är en utmärkt prototyp för att studera de svåra sjukdomarna i hjärnan. Effekterna av våra tester är lättare att se vid ALS än vid andra hjärnsjukdomar, säger Peter Andersen.

Han är stolt över att han i vår utsetts till en av landets fyra första Wallenberg Clinical Scholars – och då främst över att ha passerat den grundliga granskningen.


Anlag för sjukdomen krävs

Den teori som nu dominerar är att man måste ha ett eller flera sjukdomsanlag för att utveckla ALS. I blodprov från läkare och forskare på andra håll har gruppen identifierat 45 av de 185 kända mutationerna i genen.

Läkemedelsbolag som försöker blockera genen har också vänt sig till Umeå för råd och behandlingsstudier:

– Första studien börjar i höst. Vi hoppas att minst hälften av patienterna ska behandlas här och övriga i Boston, säger Peter Andersen.

Skyddande anlag blir läkemedel

Idag känner man till 30 gener som kan leda till ALS. En del har Umeågruppen varit med om att upptäcka. De har också slagit fast sambandet mellan anlag för ALS och sjukdomar som pannlobsdemens och en viss typ schizofreni.

Dessutom har de spelat en avgörande roll i att identifiera de fem anlag som skyddar mot eller fördröjer sjukdomen.


Dessutom har de spelat en avgörande roll i att identifiera de fem anlag som skyddar mot eller fördröjer sjukdomen.

– En del motverkar mycket starkt den skadande effekten – och två utvecklas nu till läkemedel, berättar Peter Andersen.

Att proteinet SOD1 veckar sig fel inuti nervceller är en annan stor upptäckt som gruppen gjort.

– Med de specifika antikroppar som Stefan Marklund utvecklat upptäckte patologerna Karin Forsberg och Thomas Brännström att både muterat och normalt SOD1-protein veckar sig fel.

Mikael Oliveberg, professor i biokemi, kunde sedan med sina modellsystem ganska bra visa vad som egentligen händer när det veckar sig.

Giftiga proteinklumpar

De nya upptäckter ALS-gruppen gjort kan emellertid komma att förändra både diagnostik och behandling. Det handlar om molekyler.

Oberoende av arv har nämligen nästan alla patienter som gruppen obducerat bruna klumpar av felveckat SOD1 i nervceller och hjärna. På möss med sjukdomsanlaget har forskarna identifierat två slags klumpar som har olika struktur och är olika aggressiva. De visar vilken typ av sjukdom som utvecklas – och det är bra för att kunna ge en prognos.

 

Att ALS-forskarna vet så mycket om det förändrade proteinet gör att de också kan söka efter små molekyler som kan sätta stopp för felveckningen.

Elegant tänkt

Målet är förstås att bromsa spridningen av ”giftet” och hindra sjukdomsutvecklingen. Efter att de studerat molekylerna ur alla vinklar har de utvecklat antikroppar som ska neutralisera proteinet.

Förhoppningen är att de ska leda till en ny behandling. Med antikroppar till friska anlagsbärare vill de förhindra att sjukdomen uppstår.
 
– Det är mycket elegant tänkt, faktiskt. Eftersom vi i detalj känner de ytor i molekylen som får proteinet att klumpa ihop sig har Stefan Marklund lyckats få antikropparna mycket specifika, säger Peter Andersen.

De får till exempel inte sätta sig på normalveckat SOD1-protein som hindrar farliga syreradikaler från att skada celler.

Eftersom de utvecklats i djurförsök måste de nu anpassas till människa och därefter till individer med olika mutationer.

Behöver nya medarbetare

För Peter Andersen innebär KAW:s Clinical Scholar-anslag 15 miljoner kronor, pengar som han får göra vad han vill med. Han får fritt anställa medarbetare – om han hittar dem som är kvalificerade nog.

– Just nu har vi skriande behov av en forskningssjuksköterska. Det står överst på önskelistan men vi behöver också en biomedicinsk analytiker, en post-doc i molekylär genetik och en molekylärbiolog. Behovet är mycket stort – de kan börja på måndag, säger han.

Ett amerikanskt läkemedelsbolag har valt ut Norrlands universitetssjukhus att först i Europa testa ett nytt läkemedel som specifikt hämmar nybildningen av SOD1.

– Jag vill att patienter i Norrland först ska pröva denna medicin. Men ytterligare några genterapiläkemedel testas under 2016 och vi ligger bra till att få vara med i de studierna också, säger Peter Andersen.

Första stödet kom från regionen

Pengarna från Wallenbergsstiftelsen kommer väl till pass för att ta ALS-

 

Hittat Här

https://www.regionvasterbotten.se/startsida/forskning-och-utveckling/forskning/nyheter/antikroppar-mot-als-pa-gang?fbclid=IwAR3uHUq690xjRZgr5JNqxF5op1p6dnTL2qbvFJhxx5ubCSUU
tAP_BklNWTw


 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av judi - Onsdag 24 april 21:59

Queen - Who Wants To Live Forever - (Highlander)   QueenWho Wants To Live ForeverAlbum: A Kind Of Magic (1986)Written by Brian MayVideo: Highlander (1986)Video montage by Magic Subtitles————————&mda...

Av judi - Onsdag 24 april 21:25

Ny diagnostiserade patienter med amyotrofisk lateral skleros (ALS) upplever ofta dålig sömnkvalitet på grund av symptom på depression och svårigheter att vända sig i sängen, visar en patientundersökning.Studien "Dålig sömnkvalitet hos patienter med a...

Av judi - Fredag 19 april 14:17

Långfredag - korsfästelse  Påskafton   Påskdagen-uppståndelsen  Glad Påsk  Som nytt kyrkoår  På nyttfödd    ...

Av judi - Fredag 19 april 00:35

Av judi - Tisdag 16 april 19:08

Så många som en tredjedel av personer med amyotrofisk lateralskleros (ALS) har också symtom på Parkinsons sjukdom, vilket kan bero på skillnader i hjärnaktivitet mellan dem med och utan dessa symtom, rapporterar en studie. Studien "Parkinsons sympt...


LIVET MED ALS

SPRÅK

Fråga mig

108 besvarade frågor

MENY

Sök i bloggen

ARKIV

GÄSTBOK

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ judis livsväg med Blogkeen
Följ judis livsväg med Bloglovin'

Besöksstatistik

Länkar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se